Hej
Usch vad tiden rusar fram...
:( Lite sorgligt faktiskt tycker jag, att livet ska vara så begränsat..., inte bara i timmar, utan även i minutrar, i sekunder... Och sedan då, vad kommer sén???...
Nu har vi väl alla genomlidit, eller glädjs tillräckligt utav kung Bore, nu får gjärna våren komma för våran del....
Vi har haft sportlov, vi har haft en otroligt kall vinter med snö, snö, snö.
Undrar bara vart allt vatten ska ta vägen när väl snön behagar att tina bort??
Jag brukar skoja och säga till mina grannar, att vi får nog ta och investera i en optimistjolle, annars blir vi dränkta:D
Och just optimist dessutom ;)
Nu har min gudomligt söta, snälla, genomgosiga "bebis" blivit ett halvår!
Det är sant, någonting så harmoniskt och gosigt barn, det har jag aldrig träffat tidigare..., Isack är så genom mysig, och klok, och japp, jag är helt kääär i honom*ler*
Så fin! Och min, bara min:) Nu har han lärt sig att vända på sig, hur stolt som helst =P
Och jag vet att man tycker att sina egna barn är just det, helt fantastiska, men jag kan säga att det Isack ger mig, och den charmen och ja hans hela jag, det är så otroligt och jag är så glad att jag fick den här chansen att få känna så här för mitt barn...:)
Det är klart att jag älskar mina andra barn, men Isack och jag...., ja, jag vet inte...
En förklaring kanske är att jag födde honom ensam, jag klippte navelsträngen själv,och jag gav MITT ALLT för denna gossen:)
