onsdag 4 november 2009

Åtta veckor


Åtta veckor och i dag ska vi på läkar kontroll på Bvc. Isack växer och nu väger han 3.410gr och 52.5 cm lång.
Nu är det lite mer bebis att hålla i, än då han föddes:)
Hösten fortsätter, tack och lov ingen snö än!
Nej nu måste vi sätta fart så vi hinner ner till Bvc, Christoffer kom precis hem i från skolan, och jag tycker det känns som om det var nyss han gick dit!
Usch và fort vissa dagar går!


Hej,hej

måndag 2 november 2009

Hösten är här

Mina inlägg blir inte så ofta just nu..., men en hel del har hänt sedan sisst.
Vi hade besök en dag i från Torsby, min moster ville se Isack och uppvaktade resten utav barnaskaran också:)

Sedan har vi blivit grattade utav min faster och fastän Isack nu är åtta veckor på tisdag, så har inte ALLA släktingar "orkat" uppvakta hans nedkomst...
Tragiskt...





Men det är tur att man har varandra då, och att man vet att man är en familj trots allt...
Dagarna går just nu till att amma och ta det lungt då de stora är på dagis och i skolan, dagarna och tiden bara rusar fram!
Nu är det så mörkt och trist ute, att man känner som om man inte vet om det är dagen eller kvällen...Det botar jag med min samling utav varmvattenflaskor, detta är bara en del utav de jag har:) Helt underbar att fylla med hett vatten och krama om när man är frusen, eller har ont någonstans, jag samlar faktiskt på dem:D





Längtar utomlands, barnens kusin landade i Thailand i dag:) Och vi är inte alls avundsjuka;)
Sedan reser ju var och varannan till Thailand nu, nästan alla barn familjer har varit dit, eller ska resa dit.
När jag växte upp, då var det nästan endast sexturister som valde att resa dit, för att träffa en partner för pengar...
Med lite sorg önskar jag att det hade varit ett så vanligt land då som det är idag.
Då hade jag kanske inte känt mig så jävla annorlunda under min uppväxt...
Men när jag gick på lågstadiet, då var Thailand ett land dit man reste för att köpa sig en hora.
Och jag skämdes att säga vart jag var adopterad i från.

Under helgen har vi varit till stugan och blåst ur rören på vatten, det gick galant, förutom min sambo och hans inställning till min mamma, de kommer INTE överens, det är jättejobbigt, men N klagar på allt hon gjör, passar hon barnen så är det fel, hjälper hon oss med någonting ekonomiskt, då ska hon hjälpa oss mer...
Det är aldrig bra, eller att vad tacksamt att hon hjälper till...
Jag tror att om de hade kunnat komma bättre överens då hade hon hjälpt oss mer än vad hon ändå har gjort, men hon känner väl detsamma som min sambo känner, påtvingad kontakt!
Det bli ALDRIG bra, tyvärr...
Jag avundas de som har sambo som kommer överens med sin svärmor/svärfar... inte detta tråkiga gnabb, och den som hamnar i mitten, det är ju jag och barnen.
Vi tycker ju om våran mormor, medans N bara klagar på henne...
Hej,hej